Flickan och fjällfisken

Hä var en lapp noli [i norr] här, en renlapp — men hättna [det där] tycker jag då låter unnerligt, int vet jag om det kan ha hänt — och han hade flyttat neråt, och då han skulle hem hade han lämnat flickan hans åt något svenskfolk, som ville ha henne till jetare. Det skulle vara i Degerfors socken (Västerbotten).

Men flickan hon ville inte stanna, men då sa han åt henne, att hon skulle inte vara ledsen, han skulle då lova att på midsommarsmorgon skulle hon få äta fet och god fjällfisk. Och så på midsommarsmorgon så kom det en stor kittel med fetrödingen till henne.
Men hättna tycker jag då låter konstigt!

Källa: Ella Odstedt 2004: Norrländsk folktradition. Uppsala. s.131