Käringen och spiritushemligheten

Det var en gubbe här intill som tala om att det var en käring — jag minns inte om det var i Kvarnfors eller Vargliden — som hade spiritus. Hon var änka och hon var rik. Hon hade en liten hylla bakom lagårdsdörrn, och där hade hon en träask. Drängen han hade undersökt den en gång, och då var det som en skorv (skalbagge) där.
Nu gick käringen varje månad hit ner till kyrka och gick till nattvarden, och det var fem fjärdingsväg, och hon gick. Och så kom drängen och pigan överens en gång, att då hon var borta på den resan, så skulle dom bränn opp den där. Och då hon hade varit på väg pass som en timme, så dem skulle vara säker, så gjorde dem opp eld i lagårdsmurn och kasta den dit. Men det gick inte an bränn opp den, han for därifrån. Dem kaste dit honom gång på gång, men det hjälpte inte. Och till slut så rusa käringen in i lagårn och var så ursinnig Hon hade känt det där hon, så hon måste vända om.
Han drog dit pengar, spiritus, men det var mycke kopparslantar bara hon hade. Han drog bara lite i taget, tycks det.

Källa: Ella Odstedt 2004: Norrländsk folktradition. Uppsala. s.144