Trollkonst och magi

All svartkonst å trolldom har kommit från Tyskland. Det skulle vara från en ”trollskola” i Wittenberg. Det trodde de gamle på.

Svartkonstbok fanns hos trollkarlen Blåsman. Men den boken var han så rädd om. Vart den har tagit vägen vet jag inte. Det påstods att ”horngubben” kom å tog den tillbaka, när Blåsman var död.

Oblat begagnades när de ville lära sig fälla allt vilt som kom ivägen. Då skulle en ta en oblat å kyssa den å sätta upp honom å skjuta sönder honom.

Blåsman, Palin å flera till kunde sätta ned människor bara de fick hår av dem. Då lades det i vatten, där någon hade drunknat.

Palin gjorde så med tre stycken. De blev av med förståndet.

Växtligheten gick att skämma. Det skulle vara om midsommarnatten. Då skulle en ta lakanet som en låg på å gå till en annans mark å kasta det här å där så att det blev fullt i dagg. Då blev det dåligt på de markerna.

Ett medel som begagnades att väcka upp kärlek med var att en skulle slicka sig i "namnlösen” med en nål å ta tre droppar blod å ge i brännvin åt den en ville ha. Eller ock skulle en ta en levande svala i handen å rycka ut tungan på henne medan hon var levande. Så skulle en ta den å lägga under sin egen tunga å ge den som en ville ha en ordentlig kyss. Då skulle en få henne.

Ville en stifta oenighet mellan ett par älskande, så skulle en ta hår av en hund och folkhår och ställa så att en fick det mellan de älskande eller om en tog jord från kyrkogården å släppte mellan dem – då blev de oeniga.

Om det blev oenighet, å en ville att det skulle bli vänskap igen så skulle den ene få litet av den andre – ett klädesplagg el. dyl. – och sova på i tre nätter. Kärleken kom tillbaka.
Kvicksilver användes som skyddsmedel. Jag vet det fanns de som borrade hål i hornen på djuren å stöpte in kvicksilver för att de skulle vara skyddade för ont å sjukdom.

Stämma blod var många som kunde. Det kunde min far också. Han behövde bara stryka med handen över såret, så stannade blodet. Och det fanns flera som kunde stanna det å inte behövde se på den som skadat sig. Bara de fick veta det så stannade blodet genast.

Om en bröt av en täljkniv, synål eller vad som helst, så kallades detta ”ångerstål”. Om en plockade ihop sådant avbrutet å smidde ihop en kniv av det, så hade den verkande kraft vid trolldom.

Trollpåsar. Man tog tillvara avklippta naglar och håret som klipptes av. Det lades ihop och så syddes det eller knöts in i en påse. Den påsen skulle vara av ens egna kläder. Den användes när man skulle ha ut kreaturen om våren. Man skulle lägga den under huvudet å sova på den i tre torsdagsnätter. Mellan den sista torsdagsnatten och följande torsdag skulle kreaturen ut. Den dagen de släpptes ut lades påsen i bjällan jämte salt å mjöl, så skulle alla kreaturen utom bjällkon slicka ur bjällan. Se’n sattes bjällan på bjällkon å då fick hon ”sleke” särskilt. Så skulle trollpåsen hängas i ladugården. Stämma möte med orm gick bra. Det kunde vem som helst. Om en träffade en orm som en inte orkade slå ihjäl, så stämde en möte med honom. En sa till honom att han skulle komma en bestämd dag å på samma stund som en träffade ormen. Han kom, men då kunde han resa sig på ända.