Trollkonst och magi

Det skulle vara vigd jord i trollpåsen. De gick till kyrkogården å bytte sig till jord. Eller ock köpte de. Då lämnades en slant i stället för jorden. Det var ”kokeljord”. Å den jorden hade de till allt slags kokel.

Om det var en jänta som ville ha en pojke, men han svek henne å gick till en annan, så skulle hon ta vigd jord å smyga under huvudkudden där han låg.

Om en ville begränsa skogseld, så skulle en gå fram å tillbaka tre gånger runt elden och säga: ”Gud han gav vatten å regn från himmelen å han släcker denna elden. Djävulen skall mitt emellan stå å släcka denna elden.

Soldaten Höljman stämde blod. Det kom en åkande från Höljes. Han hade huggit av fingret, å han fick inte blodet att stanna. Höljman fick reda på det. Å så fort han fått reda på det så stannade blodet. När Höljman stämde blod, så sade han: ”Så sant som Josua satt på Sions berg, där han stannade, så måste du stanna”. Blodet står nu, brukade han tillägga. Det bet på den skadade i detsamma som blodet stannade.

Fylpes-Ola tog på näsan, å då slutade näsblodet att rinna.

Svartkonstbok såg jag någon gång här, när jag var liten.

Om en lyfter upp vänstra hoven på hästen å sticker med tre söm runt inunder å gömmer dem sedan, så kommer hästen att halta.

Palin kunde sätta ned folk. Då tog han något av kroppen på den han ville åt å hade i en ”traspôs”, så släppte han det i en token där vervel som brukar vara i älven. Vattnet dansade runt där.

Om en skulle läsa bort en död, så skulle en gå till den graven å gå runt den å läsa en bön bakframpå, men vad det var för en bön vet jag inte. ”Kokelgubbar” kunde den. Å de kunde läsa både på finska å svenska. Om det var riktigt skulle de läsa både det ena å andra.