Spöken i Röjden

Det är ett ställe här som heter Röjden. Där spökade det förskräckligt. Det var en käring, som bodde där, och hon hade trollkonster för sig. När hon blev liggande sjuk, så höll spökena på att vända upp och ned på allt som fanns. Kastruller, grytor och pannor och allt som var löst rörde sig. Grytan kunde rulla från den ena sidan av rummet till den andra. På samma vis höll det på, sedan käringen dött. Det blev värre ändå. Det fanns ingen som kunde göra något åt det, för det var både lärt folk där och andra, men de visste inte, vad de skulle göra.

När käringen hade dött, och de skulle ta reda på det som fanns i huset, så kom de på en hop ben av folk. Dem hade hon burit hem från kyrkogården, för att hon skulle ha att trolla med. Hon hade dragit dit de döda därigenom. De slogs om benen. Var och en ville ha sitt, men de kunde inte ta det. Käringen skulle ha burit det tillbaka, så hade det inte varit farligt.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1948: Värmlandssägner. Göteborg. S.