Ormarnas öde i sanden

Det var en orm här som hade dragit sig i sanden, så det såg ut som en skulle ha dragit en timmerstock. Det var som sli i spåret efter honom. Det skulle vara en ”linorm”. För det fanns sådana.

Draken var som en soplim. Där den slår ned skall det vara ”jordagods”. Vid ----vatten [?], inte långt från Bennäset finns ett berg som heter Näsberget. Där satte finnarna upp säter. Där ligger tre syskon av finnblod begravna. De skall ha var sitt silverbälte på bröstet. På den platsen slog draken ned.

En kan stämma orm till möte med sig. om en fick se en orm å ville ta livet av honom men att en inte hann, så sade en: I morgon skall du å jag träffas vid samma tid som i dag, å då skall det bli liv mot liv. Om en gick dit då, så kom han. Å då fick en slå ihjäl honom, om han inte blev hôspen för en. Farfar min stämde möte med en orm, å han slog ihjäl honom.

Ormen var en styggelse. Det var själve den lede som bodde i honom. Han var inte god att göra vid. För om en slog honom i små trasor så levde han till kvällen ändå. Han var inte go till att dö så länge solen var uppe.