Nattens mystiska besök

”Gu vet hônt mara ä” Det var på Benäs. Jag hade lagt mig om kvällen. Det led på natta å då kom hon å kröp upp efter benen å lade sig över munnen, så att jag trodde att hon skulle kväva mig. Jag môttra å las, å då blev hon borta. Men när kom för tredje gången, så fick jag upp handen å knôv henne intill väggen. Jag spann allt vad jag orkade. Det var lik som om jag skulle ha fått en katt över mig. Om en pôttra å las så blev hon borta. Fader vår var bra att läsa. – ”Mara va nô tå dä one”.