Näckens oväntade ingripande

Det var tre flickor, som var vid stranden och badade. Min morbror var med dem. Rätt som det var så höll den ena av flickorna på att sjunka. I detsamma fick morbror se en blåklädd karl, som satt på axeln på den ena flickan. "Ser du inte, att du har näcken sittande på dej!" skrek han. Men då blev karlen borta. Flickan kom upp igen och började simma. Näcken kunde inte höra sitt namn nämnas, och det var tur att morbror ropade, eljest hade han tagit flickan med sig i djupet.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1948: Värmlandssägner. Göteborg. S. 26.