Knekten och påsktrollen

Det var en knekt som kom in i en stuga om påskkvällen och bad att han skulle få ligga över natten. Käringen ville inte gärna, för hon klagade på att hon var ensam. Men han gav sig inte, förrän han fick stanna. När det led på kvällen, så fick han se att käringen steg upp ur sängen i bar linnet och gick till spisen. Hon tog kvasten och så tog hon fram ett horn och hällde smörja på kvasten ur hornet. Så ställde hon sig i spisen och sade: ”Häruppe och långt i helvetet in.” Se’n bar det upp genom skorstenen med henne. Knekten gick och tog stabben och smörjde ur hornet. Så gick han i spisen och sade: ”Här uppe och här ned”. Han fick åka upp och ned i skorstenen. Men till slut kom han ihåg vad käringen sade. Då bar det i väg ut med honom. Han kom till påsktrollen. Där fick han se att trollen hade stora svärd. De högg näsan av varandra. ”I dag sårt i môra helt”, sade de. Han fick fatt på ett svärd och högg näsan av så många troll han fick fatt på. Men han sade: ”I dag sårt och aldrig helt.”

I virvelvinden var det farliga troll.