Frykman och Skamståten

Frykman hade gått igenom den Wittenbergska skolan och därför var han också mycket trolsk. En gång läste han ut Gammel-Erk vid Kristinefors, där han visade sig i alla möjliga skepnader. Ibland var han som en karl, ibland som ett krötter och ibland som en stor fisk, som kastade sig efter golvet. Då Frykman skulle läsa, slog Skam boken ur handen på honom, men Frykman sade bara: "Jag har en till", och befallde Skam ta upp boken från golvet. Hade han tagit upp den själv, så hade han gjort Skam en tjänst, och då hade han sedan inte haft någon makt över honom. Skam sade, att Frykman inte hade makt över honom, ty han var inte fri från synd. Han hade i sin ungdom stulit ett garnnystan. Ja, det hade han gjort, sade Frykman, men det betydde ingenting, ty han hade använt det till en god gärning. Skam bad då att få gå ut genom dörren eller skorstenen, men det tillät ej Frykman. Han borrade ett hål i fönsterblyet och genom det måste Skam fara ut, och det vren och ylade, då han gav sig

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1948: Värmlandssägner. Göteborg. S. 22.