Bergfolket i Avundsåsen

En gammal käring tala om att hon och flera före henne hade hört musik från Avundsåsen om julkvällen. Rombon-galia kallades det. Jag vet inte om det är finska. Det var bergfolk i osynlig måtto som höll på att spela i berget om julkvällen. Det var en fin musik som inte gick an att få höra på andra instrument än de som bergfolket hade.

Bergfolket kom in på ett ställe i Avundsåsen om julkvällen. De kom in i ladugården. Och så ställde de till kalas i ladugården. De duka upp på ett stort bord. Det fanns av alla slag. Ölstopet var så stort som en så. Alla drack ur det. En soldat kom in och fick se dem. De dansade och hade det roligt. Han hade bössan med. Han sköt genom ladugården. Varenda en tog de till bens. Det var ”stacket djur på vam i år”[?], sade de när de sprang.
Hörde far tala om att han inte hade sett ”berghun”, men han hade hört honom flera gånger om nätterna. ”Berghun” skällde aldrig annat än om nätterna. Den skalla kände han igen på att han hade så fint mål. Han skällde inte mer än tre skällande åt gången, se’n var det, som om han hade tappat spåret.