Käringen vid vägkorsen

Vid Averstakrog finns ett vägkors. Det är tre vägar. Käringen, som hade krogen om hand i Averstakrog, satt i den korsvägen och kärnade smör ibland. Hon behövde inte kärna mer än en gång varje månad, för hon tog så mycket smör för var gång, att det rack både till henne och att sälja av. Det var de som hade kreatur i grannskapet, som fick släppa till smöret. Men de som bodde väståt kunde hon inte ta något ifrån, för det gick ingen väg åt det hållet.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1948: Värmlandssägner. Göteborg. S.