Tinglöv och Stubbroten

Tinglöv var uppe i Dalarna. Han skulle hem till påskkvällen. Då träffa han en kulla, som laga till, att han skulle få komma fort hem. Hon spände två hästar för en släde. Sen fick Tinglöv sätta sig i. Så lämnade hon tömmarna i händerna på honom. Men dessförinnan hade hon slagit tre knutar på dem. "Nu kan du ta och lösa upp en knut och lösa litet på den andra", sade hon, "så får du lagom fart". Men när Tinglöv kom ett stycke på väg, så löste han den tredje knuten. Då gick det så fort, att håret gick av jäms med mössan. När han kom hem till Ekshärads kyrka, så fick han se att han satt på en stubbrot.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1948: Värmlandssägner. Göteborg. S.