Morfar och finngubben

Min morfar berättade, att han en gång fick besök av en finngubbe. Morfar beklagade sig att han hade så mycket råttor. "De ska snart vara borta", menade finngubben. "Se till bara att du inte skrattar eller yttrar ett ord, när de kommer. Skrattar du, får du ha dem, det är så mycket du vet." Finngubben gick runt husen tre gånger och skrapade med en käpp och mumlade. Rätt som det var kom det en lång rad med råttor. Den sista råttan var halt. När morfar fick se den, kunde han inte hålla sig för skratt. Då vände alla råttorna tillbaka. Eljest hade en annan gård fått dem.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1948: Värmlandssägner. Göteborg. S.