Stjärnor och väderspådning

Jag tror inte att de har känt till just några flera stjärnor än Karlavagnen och Nordstjernan, innan folkskolorna kom. Dessutom kände de ju till Vintergatan. På den kunde de spå vädret för hela vintern. Det lär vara olika många ljusa och mörka fält i den. De mörka skulle beteckna nederbörd och de ljusa uppehållsvädren. De tog mått på de där fältens storlek i förhållande till varandra och då kunde de räkna ut ungefär hur länge var period skulle vara. Det skulle finnas ett kors ungefär mitt på vintergatan och det skulle beteckna jul. Alltså kunde de inte förutsäga väderleken bara för hela vintern utan även för tiden före och efter jul.

Annars har de spått väderlek på nymånens utseende. De förutsägelserna gällde ända till nästa ny. Ibland står nyet rätt upp och ner och har liksom ”horn” de säger om ett sådant att det är skarpt som ett vinterny. Det har med sig torrt och klart väder. Men så finns det ett annat slag ny som ligger mera på kant och inte har några horn, det skall ha med sig mulen och regnig väderlek.

Källa: Lena Calmestrand 2013: Om Ekshärad vill jag berätta. Trollhättan. s. 85 [Tryckta uppteckningar ur DAGs samlingar]