Mysteriet om näcken

När de skulle bada så kastade de kniven i vattnet först för att inte näcken skulle ha någon makt över dem.

Om de ville lära sig spela utav näcken så skulle de gå till en bäck som rinner åt norr tre torsdagsnätter i rad och så skulle de ha en svart katt med sig. De fick se och höra någonting hemskt alla tre kvällarna och allra värst skulle det bli den tredje. Men om de inte blev rädda och var alldeles tysta så var provet över då och så fick de lära sig.

Det var två pojkar uppe i Tönnet som talade om för mig att de hade försökt men de ljög väl kan jag tro. Första kvällen hade de en svart katt med sig och den fick de lämna ifrån sig. Den andra kvällen gick de också men då orkade de inte längre för så hemskt blev det men vad de såg talade de aldrig om.

Källa: Lena Calmestrand 2013: Om Ekshärad vill jag berätta. Trollhättan. s. 86 [Tryckta uppteckningar ur DAGs samlingar]