Minnen av brännvin och sjukdom

Jag minns väl när de brände brännvin. Vi hade en vrå i storstugan emellan två skåp och där stod brännvinspannan. De har berättat att när jag var tre år så blev jag full en gång. Jag hade en bror som var sex år då och han var och tog brännvin när de höll på och brände och så tog han en kopp själv och en gav han mig och jag blev dödfull och sjuk förstås så när mor fick tag i mig så var jag alldeles förstörd.

Då skulle de bota mig på något vis och det gjorde de så att pigan pinkade i en sko och sedan skulle de ge mig det. Men jag vet inte om de fick det i mig.

Källa: Lena Calmestrand 2013: Om Ekshärad vill jag berätta. Trollhättan. s. 111 [Tryckta uppteckningar ur DAGs samlingar]