Bruden och bergfolket

Det fanns bergfolk öst i Sätra. Det berättas att en flicka vallade korna där och hon hade fästman. En dag kom bergfolket och klädde henne till brud som hon gick och stod. De tog henne med pock och hon skulle bli brud åt bergfolket. Men nu hade hon en hund med sig och den gav ingen fred utan "reste hem" och tog reda på fästmannen. Hunden skällde och viftade med svansen, tills han fick fästmannen med sig. Han tog ned sin bössa och hängde den på axeln och följde hunden.

När fästmannen kom fram till säterboden, så sköt han över taket. Då sprang bergfolket hals över huvud därifrån. Brudgummen gick in och fann sin brud sittande i bruddräkt. Hon var hel och hållen klädd när som på den vänstra foten. Den skon hade bergfolket inte ännu hunnit taga på. Hon hade en guldkrona på huvudet, och den skall hon ha skänkt till Eks-härads kyrka. Men den lär vara så tung, att inte många brudar mäktat bära den.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1948: Värmlandssägner. Göteborg. S.