Stövlar och spöken

Min mor berättade om en gammal gubbe. Han hade gjort ett par stövlar åt en krigsman, som dog utan att ha betalt stövlarna. Skomakarn var illasinnad för detta. En kväll gick han till kyrkogården till den grav, där krigarn låg och fordrade betalning för stövlarna. — Men det tövade inte förr än det började att mullra nere i kyrkogården. Rätt som det var så kom krigsmannen och en hel krigshär upp ur jorden. Gubben i springa. Han la å hemåt. Somliga red och somliga marsche¬rade efter honom. När han kom hem, så hoppade han in och smällde igen dörren efter sig. Då var de i hack och i häl efter honom. Hela stugan började att rugga och skaka. Han hörde, hur de skrek utanför: "Trebannakost, låt öpp!" Kvasten började att hoppa, men skomakarn fick fatt på den och ställde den upp och ned och lade en psalmbok på den; då höll den sig stilla.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1944: Våra gamla berätta - Folkminnen från västsverige. Göteborg. s.20