Spertus och vansinnighet

Sômme påstog, att di sôm ble rektit rike å en inte rektit kunne fundere ut, varifrå di hade fått penningera, hade spertus. Dä va en sôm kom å fråga i e handelsbo, öm di hade spertus å sälje. "Ja", sa bobetjänten på sköj, "dä har vi". Så tog han e hômle i ett fönster å la i en ask å sa: "Här ä spertus, den kôster tre kroner". Nästa gång sôm gôbben kom te boa, fråga biträde, va han töckte ôm spertus. Jo, den töckte han bra ôm, för han feck sina penga tebaka samme da, å dä ha han hölle på mä. Såpass han betalde för spertus, såpass feck han igen för var da. Bobetjänten tog sej så mö itå dette, så att han ble vansinni.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1948: Värmlandssägner. Göteborg. S. 105.