Skogsrået vid Kärslan

Ofta voro kolarna utsatta för skogsrån. Eriksson hade själv så tydligt sett henne. "Ho' va' söm ett kvennfôlk ä mest, men ho' hade en klänning så grann, så grann. Ho stog ve Kärslanne (vid ett kärn) å hade könster mä feskreskapen. Då va' fälle nön söm ho hade ont i sinne te å skulle göra satt inte han feck fisk."