Spertusens hemlighet

Anders däropp i Batorp gällde för att vara skrovrik, och sina rikedomar hade han spertus att tacka för. Han förvarade sin spertus i en näverask. Var han gick ute i markerna hittade han pengar. En gång, då han gick till nattvarden i Övre Ulleruds kyrka, ville drängen titta på husbondens spertus. Han öppnade locket, och ut kom spertus. Han växte och växte och blev så anskrämligt stor, att han fyllde hela kammaren. Gubben, som just då låg vid nattvardsbordet, kände att något var på tok. Han skyndade hem och upptäckte vad som var på färde. Han förbannade drängen för nyfikenheten och tog löfte av honom att för framtiden låta spertusen vara i fred.

Källa: Bengt af Klintberg 1972: Svenska folksägner. Stockholm. s. 241