Grodan och strumpebandet

Det var på ett ställe som de skar säd. En groda hoppade före den som tog upp. De bar bort grodan flera gånger, men hon kom tillbaka. För var gång hon kom, så var hon tjockare. Då tog kvinnfolket det ena strumpebandet av sig och knöt om grodan. Då blev hon borta. Men på kvällen kom en liten gubbe in och bad att hon skulle följa med och hjälpa till, för hans hustru skulle få barn. Hon följde med. När hon kom in där gubbens käring låg, fick hon se, att hon låg med strumpebandet hårt knutet om magen. Hon löste det, och strax fick käringen sin unge. Sen gick det så fort att hon kom därifrån, så hon visste inte alls hur det gick till.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1948: Värmlandssägner. Göteborg. S.