Tomte och flätad man.

För fyra år sen skodde jag en "masse" (ett sto) i Ingersbyn här i Högerud. Hon var fin med lång man, och den var flätad. "Kan du ta opp desse flätera, ska du få massa å mej", sa ägaren. Jag fråga om hans pojkar flätat detta. "Nej, de kan ej fläta och ej ens ta opp", sa han. Det var så sinnrikt flätat, det var ingen början där man kunde börja att ta opp. Det var flätat så där i tre dygn, och sen blev det opptaget av sig själv, och då var manen så krusig och grann. Så länge den var krusig, fick den vara, men sen blev den flätad igen. Det var en tomte, som gjorde detta, men ägaren där sa att han hade bara gott av tomten.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1948: Värmlandssägner. Göteborg. S. 93.