Pelle Jägare och Jakten

I forna tider kunde man få höra en underlig vildjakt på Kvarnberget. Vid berget låg två bostäder. Folket där hade hört jakten många gånger.

Vi var några stycken som låg och kolade vid Storrämmingen. Då hörde vi den jakten i skogen. Vi hörde hundarna skälla. Somliga hade en grov ton, andra en fin, men framåt gick det med väldig fart. Man sade, att den jakten pågick som värst mellan klockan elva och två på natten. Om denna jakt berättas det, att det en gång skulle ha funnits en person, som var ivrig söndagsjägare. Alla helger både stora och små använde han till jaktdagar. Härför kallades han Pelle jägare. Till straff för att han missbrukade sabbaten så blev han dömd att fortsätta jakten efter sin död. Han fick ingen ro. Särskilt var han i farten om söndagsmorgnarna. Man såg honom inte, men man hörde, när han sköt.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1948: Värmlandssägner. Göteborg. S. 12.