Den mystiska käringen

När jag var liten, fanns en gammal gumma, som hade varit ute för tössen. Gumman var ute i skogen och jätte kreaturen för ulv och björn, som de brukade på den tiden. En gång när hon vilade middag med kreaturen, så fick hon höra bjällror från sitt beteshag. Hon gick dit. Då fick hon se en liten käring med grön klänning och röd peckluva på sig och efter henne kom det fyra kor. Alla korna hade bjällra. Käringen gick och spann på en handten. Tåget slutade med en liten gubbe, som var klädd i gröna kläder och hade röd peckluva på huvudet. De som såg denna synen, kunde inte röra en lem eller säga ett ord medan, förrän den var borta och förbi.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1948: Värmlandssägner. Göteborg. S. 93.