Trollens brud och krona

Det är en vall västa Tännäsbyn, som kallas för Styggmanvolln. (Styggman = Hin onde).

Det var en jänta från byn, som var där en gång. Och då var det en stor sten på volln där, och sen hon hade stöka från sej, så bruka hon sätta sej där med sitt handarbete.

Men så en torsdagsnatt så kom det en gubbe och gav henne en psalmbok, och andra torsdagsnatten kom han med en ring. Och hon tog emot den, men så börja hon ängslas och tänkte att nu var hon kanske bunden vid nå troll.

Och på tredje torsdagsnatten då fick hon höra ett förfärligt oväsen, och då kom det en hop troll och klädde henne till brud och satte på henne krona och silversmycken.

Men far hennes han hade släppt hästen på skogen, och då det där hände, då kom han hem och var vild, men gubben han körde i väg-en igen, men han kom tillbaka en gång till. Då körde han i väg-en igen, men då han kom tredje gången då måste han följe. Han kasta sej opp på hästen, och då sprang han direkt åt sätren. Och då trolla hade klädd henne färdig, då fick hon höra en häst knäjja (gnägga). "Å Herre Gud, nu hör ja hästn hoss far knäjja ute!" Sa hon då och slog sej på bröste och tog fast i krona.

Men då hon nämnde Guds namn det tålde inte trolla, så då for dom på en gång. Men det hon slog handen så då hon nämnde Guds namn det fick hon behålle. Hon grov ne krona i en täkt, och den har dom aldrig hitta.