Bytingens sanna avslöjande

En människa hade fått två flickor, men den ena var en byting. De var så lika, så hon visste inte vilken som var rätta barnet. Det var visst en gubbe som hade legat där på natten, när hon fick dom. Det hade skramlat te på natta. "Jesus bevara barnungen", hade han sagt. Si, det var trollen som var inne och skulle byta till sej barnet, men då för gubben sa så där blev bytingen kvar förstås. Mora lät dom växa tills de blev bra stora, men så var det någon som sa för'na, hur hon skulle bära sej åt för att ta reda på vilken av flickorna som var hennes eget barn. Hon lät dom stå och göra deg tehop i baktråget, och så släppte hon dit en levande orm. Då vart den där, som var rätt, rädd och skrek till, men den andra visste, hon, vad det var. "Det är inte farligt. Det är bara ett hår från min fars huvud", mena hon. - Han hade inte vackra hår, han. Det var väl bytingen, det. Så fick mora reda på hur det förhöll sej. Bytingen fick knalla sej dän sen. Hon hade inte makt längre att stanna.

Källa: Bengt af Klintberg 1972: Svenska folksägner. Stockholm. s. 149