Klok-Anna och djursjukdomar

Då jag tjänade i Kattarp hade husbonden en dag varit i Kviinge via bröllop. Det hade varat i flera dagar och under tiden hade man utfordrat hästarna med råg. 'De voro därför sjuka då de anlände hem. Som de icke bättrade sig oaktat man försökte använda varjehanda medel härför, sade husbonden till mig: "du får sannerligen bege dig upp. till KlokAnna i Hallaryd för att söka råd." Jag gjorde detta och fann en sjuttio- årig fryntlig gumma, som bodde en ryggåsstuga. Det var fullt med sjuklingar hos henne, vilka lågo dels i bäddar, dels ock på halm i golvet. Jag hade några hästhår med mig, som jag nappat av de sjuka djuren. Hon undersökte dessa mycket noga och sade därefter: "du kan tryggt bege dig iväg hem. När du hinner dit äro bhästarna bra." Det voro de också. Jag besökte henne jämväl en annan gång några år senare. Det var sedan jag blivit bonde i Glimminge. Då hade jag en sugga med 11 grisar. När de voro en fjorton dar gainila blevo de alldeles kollriga och snurrade runt som galna hästar. Jag visste mig slutligen ingen annan råd än gå upp till Klok-Anna och tala om för henne hur det var fatt. "Det var väl att du kom som du gjorde", sade hon då jag talade om mitt ärende, "i annat fall Skulle alla grisarna dött. Nu slipper du med en." Jag frågade henne nu varav en sådan sjukdom kunde vara uppkommen och svarade hon härtill, att en närboende kvinna, som hade agg till mig, hade förgjort dem. Vid hemkomsten fann jag att en gris hade dött, men de tio voro åter friska. Allt stämde till punkt och pricka på vad hon förespått. Då jag bodde i Glimminge var det ofta folk från både Ystad och Cimbrishamn, som voro inne hos oss under vägen.till Hallaryd, där de ämnade besöka Klok-Anna.

Källa: Pehr Johnsson 1922: Sägner och folktro från Göinge och Villands härader. Karlshamn. s.27