Troll, barn och bortbytingar

När di hadde fått barn, så hadde di en massa orninger för sej. Då skulle di hugga en kniv över dörra å bränna krut, för att inte trolla skulle komma å byta bort dom. De va inte längre bort än i Slangery, där hadde di en bortbyting. Han va över förti år, när han dog. Å de syntes ju, att han inte va riktier. Han vart fuller må skabb, å idiot va han, stackarn. Han fick sitta i knät på modern å få mat, fast han va så gammal. Å e flicka hadde di me, som di trodde va bortbyting. Å di ville, att di skulle gi'na vigevin; si då skulle ho dogat, om ho inte hadde vatt riktier. Si, di tålde inte sånt där vin. Men modern ville inte bli å mä'na.

Källa: Sven Rothman 1941: Östgötska folkminnen. Uppsala. s.17