Svettiga stallets hemlighet

Hemma våran märr ho va så svetter om mörna när vi kom ut i stallet, så svetten rann ur bringa på'na, alldeles som ho hadde gått i kongsskjuss. De sa di va mara, som hadde ridet'na. Men grannens han hadde bunnet två lia över si märr, så ho vart inte riden.

Källa: Sven Rothman 1941: Östgötska folkminnen. Uppsala. s.11