Näcken vid bron

Å fordomtida så sa di, att de va dom, som gick å lärde sej spela utå Näcken. Då satte han sej (Näcken) unner e bro, där som de va rinnande vatten. Å bara di gick, så spelte han, men så fort di stog stilla, så teg han.

Källa: Sven Rothman 1941: Östgötska folkminnen. Uppsala. s.14