Kikhosta och skräcknätter

När små barn fick kikhosta, så skulle di dricka ur ett människoben. De va en kar som hette Kristoffer. Å hanseä barn fick kikhosta, å gumma ho gick te körrgårn å to ett ben. Men kärnga ho do, å sen vart de ett liv, så de va förskräcklit varenda natt. Di kom å dro å'en täcket, när han lå i sänga.

Källa: Sven Rothman 1941: Östgötska folkminnen. Uppsala. s.10