Huvudlösa skuggor i mörkret

Joo, spöken å tocke där de finns de, för de har ja sitt. De va, när ja va ve Motala verksta. Vi va förståss förbjudna te fuska å ha nåt annat arbete breve unner arbetstin, men vi brukte ändå i smyg göra en del arbeten åt bönnera. Då va de sent en kväll ja skulle gå mä binsel åt krittera te en bonne, som hette Adel i Askareby. Men när ja kom te Daln, te e mörk gata där, så fick ja höra röster. Å ja gömde mej förståss, för hadde ja blitt upptäckter å antastader mä å ha fuskat, så kunne ja blitt utschaktader," eller straffader rent utå. Så ja tog å gömde mej bakom en buske där. Då fick ja si, att de kom sex man, å alla va di huvulösa, å di bar ett lik emella sej. Å prata gjorde di, men ja kunne inte höra, va di sa.

Källa: Sven Rothman 1941: Östgötska folkminnen. Uppsala. s.16