Blåkulla och häxornas flykt

Å när di skulle fara te Blåkulla, då smorde di kvasten å ungsraka mä nån smörja, di hadde, å så sa di:
»Ingenstäds emot, utan allestäds fram.
Nu resa vi till Satans lann.»
Di reste dymmelonsdaskvällen, å påskafton kom di igen.

Källa: Sven Rothman 1941: Östgötska folkminnen. Uppsala. s.8