Lifgren och ormens bot

När jag var fyra år gammal, hade mina föräldrar en förskräcklig otur med sina kritter, och de sökte en gubbe som hette Lifgren. Han var hemma i Horn, men annars åkte han omkring i socknarna och kvacksalvade och gjorde trollkonster. Han visste bot för krittera. De skulle hotas med orm. Lifgren mätte ut ett stycke på lagårdströskeln, och far min sågade ut en bit, lagom lång för att en huggorm skulle kunna ligga rak där. Sen urholkade han tröskeln en smula. När han hittade en huggorm, tog han den i en klyka, bar hem den och la den levande i tröskeln. Sen dess hördes aldrig mera något tal om elände med krittera.

Källa: Elis Åström 1962: Folktro och folkliv i Östergötland. Uppsala. s.89