Kalle och det mögliga brödet

På Ennesbo marker i Kisa bodde Kalle i Lund. Han påstod, att han kunde fria sig från mögel, och hur det gick till berättade han själv. — Det var en sommer, då allt ville mögle, så en kunne inte ha en bröbit liggenes mer än ett par dar, förrn han va full åv mögel, hur hårt en än hadde torke'n. Å dä sär ja, att hos mej sto dä inte rätt te, utan dä måste ha vatt nån som hadde satt på mä möglet. Men ja geck till Horve kvarn i Tirserum å to en mögliger brökant mä mä. När ja kom fram, höllt mjölnarn på å mol. — Vem mal du åt, frågte ja? — Åt sektern i Kvarn, sa mjölnarn.

Då tänkte ja, att den där sektern, han ä en riker en, så han kan gott tåle lite möglit brö. Å så smusslede ja in en brökant i kvarnskruven, å sen skötte dä sä självt, å etter den beta slapp ja å dras mä möglit brö hemme.

Källa: Elis Åström 1962: Folktro och folkliv i Östergötland. Uppsala. s.49-50