Stina och magisk smörja

Å så va de e annan käring, Stina i Vikänga, ho kunne också bota för skötet. Ho to å plocka ihop lite smörja i e panna å ställde på fäjsgolvet å tände på. Å sen sa ho, att när ho börja å läsa så sprang smådjävla i hörna, så de braka ätter dom. Men va ho läste för någe, de hörde ja allri.

Källa: Sven Rothman 1941: Östgötska folkminnen. Uppsala. s.39