Skogsmystik och hemligheter

Å så va de en annan kar, som va ute i skogen. Å då mötte han e, ho såg ut som e mänska, sa han, men ho hadde inga bröst, å ho flåsa så de va förskräcklit. Så sa ho te'n: »Om de kommer nåra kara å frågar ätter mej, så. säj inte att I har sitt mej!» Å sen mötte han ett par kara, å di frågte ätter'na, men han vart rädd, så han tordes inte annat än tala sanning. Å om en stunn så small de ett skött, å sen kom di ridandes å hadde henne emella sej, å blogen rann om'na. De va visst en långfredasmöra, tror ja.

Källa: Sven Rothman 1941: Östgötska folkminnen. Uppsala. s.72