Mysteriet vid bäcken

Far min tjäna ve Eriksberg en tid å va ute å ljustra iblann. Så va han oppe ve en bäck å skulle ta gädder. De va en gammal kvarn där ve bäcken, å där fick han se, hur de satt en liten pojke i toppi skinnmössa å dingla mä bena i vattnet. Å han titta på far, å far titta tebaks, men di sa inget åt varara. Sen fick far se e stor gädda å to å la te'na mä ljustre, men ho rände unnan. Å far blev arger å svor te. Men då gav de te ett gapskratt där bortifrån, där den där pojken hadde suttet. Men när far titta ditåt, då va han borta. Så de va nog Näcken, som tyckte de va rolit, när gädda kom unnan.

Källa: Sven Rothman 1941: Östgötska folkminnen. Uppsala. s.60