Misstag vid bäcken

De va två styckna, som skulle ut å lära sej spela utå Näcken. Den ena han va torpare här oppe. Men di visste, inte å varandra, utan di gick ner te bäcken var för sej en torsdaskväll å satte sej. Å då när den ene dro på fiolen, så trodde den andre, att de va Näcken, som hadde kommit å börjat spela; så han vart rädder å sprang hem. Men den andre, när han hörde, att de braka i buska, så trodde han förståss också, att de va Näcken, så di la å hem de fortaste di kunne, båda två.

Källa: Sven Rothman 1941: Östgötska folkminnen. Uppsala. s.70-71