Kar På Vattnet

En gång så såg ja en kar, som gick på vattnet. De va här oppe i Sanntorpa Ålsjö,' där de allri ä annat än krant" å tocke där. Han va som en vanli kar, men han hadde nån lång, tunn rock; annars hadde han inga kläder på sej. Å händerna höll han så här, över huvet. Å rätt va de va, så va han försvunnen. De va, när ja va pöjke, de där. Vi va flera styckna, som såg'en; men vi vart rädda, så vi la å hem, å sprang ifrå fisken, vi hadde fått.

Källa: Sven Rothman 1941: Östgötska folkminnen. Uppsala. s.49