Flickan i snön

Min far han såg e flicka en gång, som sprang ijämter hästen hela backen utför där ve Björnhult. Å de va mitt i vintern, å mycke snö va de, så han tyckte de va synn om flicka å tänkte: »Att di låter såna där små barn springa ute, när de ä så här mycke snö». Å han stanna i backen å skulle ta opp'na i släden å ta'na mä hem över natta. Men då försvann ho, så han såg inte te'na mer. Å de va ändå mitt ute på ett gärde.

Källa: Sven Rothman 1941: Östgötska folkminnen. Uppsala. s.57