Kilabergsgubbens hemlighet

Der Sörby bys utmark möter Hidingsta egor reser sig en hög bergkulle kallad Kilaberget, och deruti bor en dverg eller underjordisk gemenligen kallad Kilabergsgubben. Stundom visar han sig i en skepnad föga olik en vanlig tomtes, och då den omgifvande, nu mestadels odlade, trakten var skogbeväxt, förvillade han ej sällan vandraren. En skatt finnes nedlagd i berget och om nätterna synes gubben understundom springa omkring med ett klart fladdrande ljus. Emedlertid är det med honom som med så många andra hans gelikar, att han ej gerna visar sig nu för tiden; men om också de, som sett honom, ej mera finnas i lifvet, så betviflas dock ej att han ännu bor i berget. Då för några år sedan Pehr Larssons dotter i Öhn der plockade lingon, fick hon höra sitt namn flera gånger ropas, men då ingen fanns i närheten, kom hon att tänka på Kilabergsgubben och skyndade hem. Hon hade ingen lust att blif va bergtagen, sade hon.

Källa: Djurklou, Gabriel 1943: Sagor och sägner. Uppsala (Svenska sagor och sägner 5.). S. 55