Fläskåsor och förmaningar

De' va e Hinnersmässå, å förr i tin hade di storå fläskåsier på storå sliper där från Västergylln. Di hade alltid fläske ve Pumpkälltårge å di hade di där fläskålasså hopåkördå på tårge å hade ett stort täcke över alltihop. Når de' le på nattå å di låg på gålve [i kvartere] sa' en å döm: "Fälle ä de' kallt ute, men jag får låv ô åp å te mett fläskålass. Som han hörn dit åp stog en me' e stor fläskåsiå på armen å Uni ingen vägen. Då sa' han [västgöten] : Ta å lägg fläskåsia där du tog-å. A då böjde han [tjuven] säj ner å la' ifrån säj sia. Boen bjö-n på en sup, å han traskå mä. Då repå boen ell på en repstick å tände en ljusåstump, så de' vart ljust. Nôr han skulle gå, sa' boen: Gåck nu! Jag vill inte görå dej någe illå, men ja vill förmanå dej : gör allri så mer! Att han va go te vetå, att en stog där å höll fläske! Den som har svartbokå ä just allvetanne. [Bonden hade svartbok].

Källa: Daniel Harbe 1950: Folkminnen från Edsbergs härad. Örebro. s.204-205