Malmens mystiska hemlighet

men jag har hört en saga om Finnberget. Det var en gubbe, som hette Erik Ersa vid Sörby, han hölls i de där gamla varphopera och skrädde, och förtjänsta den var fälle skral, det förstår en. Så en dag då han satt där och plocka med sin malm, så kom det fram en ålderstigen karl, grått skägg och gråklädd i övrigt, och då sa han åt Erik Ersa att "följ mä mäj", sa han, "så ska jag visa dej en bröbete, som ska räcke åt både dej och dine barn." Och Erik Ersa han tänkte sej inte vidare för, utan han sa: "Ja, Gu vete, om du dä kan." och då var det förkylt. Då var gubben försvunnen mitt för hans ögon, alldeles mäsamme. Så han geck fäll i svsår ånger i all sin tid sen, för han försmådde´n och inte tänkte sej för. Och de har fullt och fast för sej, att det ska finnas en stor malm där vid Finnberget.

Källa: Bengt af Klintberg 1972: Svenska folksägner. Stockholm. s. 109