Dofras hemliga grotta

Jätten Kälfves hustru Dofra, som gifvit sitt namn åt hemmanen Dof ra och Ödesdof ra, vallade jättens boskap och hade sina fäbodar vid Dofra; men sjelf bodde hon uti den efter henne benämnda Dofras grotta, hvilken hon med sina hvassa naglar utgräft ur berget. Ännu lärer hon visa sig någon gång, och för vid pass so år sedan såg en Snaflunda bonde henne mota sin boskap ned till sjön för att dricka, och voro korna så stora som ordinära bondlogar och brandiga i skinnet.

Källa: Djurklou, Gabriel 1943: Sagor och sägner. Uppsala (Svenska sagor och sägner 5.). S. 46