Skuggan i skogen

Ja hade vatt i Ängstorpet å skulle gå hem, å när ja kom te såja (sågen) hörde ja nôtt komme ätter ma, å ja stannde å skulle si vem dä va. När dä kom fram ställde dä sa te ve järsgårn. Han så ut som en lång kar å hade e mörk kappe på sa. Ja geck fram å skulle ta på'n, å då fanns dä inget. Dä va som e skugge. Sän när ja geck så vrädra (vrålade) dä i skogen. Dä va väl nôn gast, som va ätter ma.