Sjömansmöte med sjörå

Dä va en som skulle fare å sälje ull, å han feck löv å ro över sjön. När han hade komme ett stycke feck han höre e röst uti sjön som sa: "Hör du vante vännen min, vänn dett skepp från nordan vinn, i natt blåser dä i al å i tall, å i natt går mångens skepp all." Dä va ett sjörå, som di sär.

En gång hörde ja di sa, dä va ett sjörå som va blinnt [som ej kunde se] å dä kom å sträckte fram hännera. Då to di ett järn, som hadde vatt i ellen å va rött och räckte'n. Han to om'et å sa: "Dä ä allt värmt i Sverjet [Sverige] än."