Julnattens mystiska vrål

En julmôra skulle ja gå åt körka, å när ja kom te Smörbärsbacken vrälde de te ett otäckt vräl (vrål, skrik), å då lyddes ja lite, men så geck ja, å då vrälde dä igen. Ja stannde, å dä hördes som di kom mä vang å körde, fast dä va mycke snö. Då geck ja u väjjen å vrälinga to i så dant å då kom kuarn (kur, igenbyggd droska). Dä satt två gubbe i, å di satt sôm i lågen, för dä brann i vangen, å två häste dro, å ellen gnistrede om skanka på dom (hästarna). Di for åt körka te. Ja Erkas kärng ho så't mä. Å barra va svedde på talla i Smörbärsbacken.